Esarparen kallades mjölnare Nils Andersson i Esarp. Han var ihop med pigan på gården och fälldes för att 12 februari 1932 ha mördat sin fru Hanna Andersson, genom att dränka henne i bäcken hemma på gården. Häradsrättsdomaren ansåg att Andersson var skyldig till både mord och otukt med ungdom. Andersson dömdes på indicier till fängelse, där han arbetade i snickeriverkstaden och tillverkade fågelholkar. Han beviljades resning och en ny rättegång i november 1947, då förklarades Esarparen för icke skyldig och beviljades ett skadestånd för åren han suttit i fängelse.
